Uppskattning

Dagens inlägg hade jag tänkt ägna åt att skriva lite om mig själv eftersom jag många gånger känner mig så opersonlig när jag bara skriver om ekonomi och liknande. Sedan tänkte jag att det kanske trevligt för er som läser min blogg regelbundet att få veta mer om människan bakom den. Fast jag vet inte, ni kanske inte vill veta någonting om mig utan ni vill bara att jag ska hålla mig till ämnet. Ni kan ju skriva i kommentaren om ni vill veta något om mig, vem jag är, vad jag gör och varför och så vidare. Märker jag visst intresse så kommer det kanske ett inlägg om det.

Inspirationen till dagens inlägg fick jag bara för någon minut sen i min msn-konversation med Philip. Det hela började med att han påpekade att jag borde köpa en mac. Detta är något jag övervägt många gånger och jag sa att jag ska köpa en, men inte inom närmaste tiden. Jag sa till Philip "ibland är det ju tråkigt att man blivit "seriös" med sin ekonomi". Med "seriös" menade jag att jag inte spenderar upp varenda krona utan att jag sparar pengar och så vidare. Förut levde jag lite annorlunda, hade jag pengar brände jag dem. Hur som helst, det vi kom fram till i vårat lilla samtal var att förutom att man får en tryggare ekonomi framöver med ett långsiktigt sparande finns en annan väldigt stor fördel. Man lär sig uppskatta det man har på ett mycket större sätt. Lever man med en "slit och släng-filosofi" hinner man aldrig få en känsla för det man äger. Man får då en känsla av att man aldrig är riktigt nöjd och att man bara vill ha nytt, nytt och nytt igen.

Liknande fall uppstår många gånger inom fildelning. För några år sedan så crackade många sin xbox och fick tillgång till alla spel utan att betala en krona för det, förutom det som de betalade för att få xboxen crackad. Jag vill hävda att i samma stund som de crackade sin xbox tappade många känsla och glädjen i att spela. Jag minns tydligt när jag just köpt en xbox 360 och pratade om det med en kollega på jobbet som ägde en crackad xbox. Han frågade hur många spel jag hade och jag tror att jag då ägde två eller tre spel, han svarade då med ett leende "jag tror att jag har 40 spel på hårddisken". Jag frågade då "jaha, har du spelat igenom alla spel?". "Nja, jag har väl spelat varje spel ungefär 10 minuter i snitt".

Jag tror faktiskt att det är så att om man betalar för sig och verkligen använder det som man köpt så lär man sig uppskatta och trivas med det man har. Visst kan man sukta och längta efter något nyare och något bättre, men samtidigt måste man någonstans nöja sig med det man har.